Ridläger på Gotland

Som liten var jag ofta på ridläger på Gotland. Vi ridläger-tjejer bodde i ett vitt kalkstenshus, sådana som ofta ses på denna härliga ö. Många var de gånger som jag kände mig iakttagen. När vi gick på grusvägen från huset till stallet så kändes det som om jag blev utstirrad av någon. Denna någon stod på översta våningen och tittade ut genom mitten fönstret. Jag ville aldrig vända mig om. Blickarna kändes intensiva och hårda. Under mina år på det ridlägret så var det något som inte stämde. Det fanns någon där som jag inte trivdes med. En någon som inte de andra tjejerna märkte av.

Andra året jag var där gick jag till stallet och tittade i sadelkammaren. Vid sadlarna stod hästarnas namn uppskrivna. "Queen" tänkte jag. Det var ett fint namn på en häst. Henne skulle jag vilja ha. Konstigt, jag visste ju inte alls vilken typ av häst det var.

Lite senare på dagen så hade vi samling och utdelning av de som skulle bli "våra" hästar under ridlägret. Gissa om jag blev snopen när jag får höra namnet på den häst jag skulle ha: "Queen"...!

Sådana här saker har hänt mig vid flera tillfällen.

Móálingur - min andra islandshäst!
När det var tid för mig att åka och titta på en ny häst så fick jag en klar bild på vägen dit hur den såg ut. Jag hade bara läst beskrivningen om den och visste inte färgen på hästen överhuvudtaget. Bara att det var en fin 6 årig vallack som hade de ridkvalitéer som jag ville att min nya häst skulle ha!

På vägen dit så fick jag en knivskarp bild på en häst med mörkt huvud, nästan svart huvud och mörk man med lite ljust i. Kroppen var ljusare, nästan grå.
Kände att oj, vad var det för något som hände!

Vid stallet jag kom till i Norrtälje, skulle jag se på 2 hästar.
Ingen behövde tala om för mig att jag stod framför häst nr 1 jag skulle titta på..
Kände så väl igen honom från den bild jag fått framför mig i bilen på vägen dit!
Móálingur var en saga att rida och efter några veckor så kom han till mig.
Var det ett så kallat "varsel" jag fick på vägen dit?


****************************************************************************